Sitter fast på Zanzibar på grund av vulkanmolnet och ett sunkigt flygbolag (Ethiopian Airlines). Men även härifrån noterar jag att förslagen om att förbjuda slöjor i Frankrike och Belgien har fått en hel del uppmärksamhet. Har sett inslag på CNN, BBC, franska tv-kanaler – och svenska Ekot. Så jag tänker ägna ett par inlägg åt frågan, som jag har skrivit om många gånger förut. Den är knepig, men intressant.
De som protesterar mot ett tänkbart förbud tycks ha ett huvudargument. Det är religionsfriheten. Tyvärr är det argumentet inte hållbart.
Dels går inte kravet att kvinnor ska bära slöja att förenkla till ett religiöst krav. Det finns många olika uppfattningar om saken bland muslimer – och om vilken typ av slöja man i så fall bör bära, en som täcker bara håret, hela ansiktet eller hela kroppen. Men om det har många redan skrivit och uttalat sig.
En viktigare sida av saken är att religionsfriheten innebär en frihet att utöva sin religion, inget mer. Det är fullt möjligt för en stat att förbjuda enskilda yttringar av en religion, eller hindra yttringar av den om de kommer i strid med värderingar eller principer som staten anser bör gå före. Som kvinnors ställning i samhället, till exempel.
Ett exempel är katolska kyrkan och homosexualitet. Det går inte att åberopa religionsfrihet för att diskriminera homosexuella i Europa – hur mycket katolik man än är. Detta trots att homosexualitet otvetydigt är en synd enligt katolska kyrkan.
Polygami är förbjudet i hela Europa och bör nog vara det oavsett vad olika religioner säger om saken. Återigen en fråga om kvinnors ställning.
Det är fullt möjligt för en stat att förbjuda omskärelse av pojkar, om man ser goda skäl till det (observera: jag ser inga sådana goda skäl, men frågan är ju under debatt). Det gäller oavsett vad religionen säger. Detsamma gäller särskilda former av slakt, som halalslakt. Skulle staten komma fram till att det är djurplågeri (observera: jag påstår inte att halalslakt skulle vara djurplågeri – har ingen åsikt om detta) så är det fritt fram att förbjuda – oavsett religionens krav. Något annat vore otänkbart i en sekulär stat, eftersom det inte är religionen som dikterar lagarna.
Religionsfriheten innebär en frihet att tro på vad man vill, att inte förföljas eller diskrimineras på grund av sin tro, att få samlas till predikan, undervisning och bön. Men INTE att alla samhälleliga yttringar av en religion har något slags frikort, som gör att staten inte får lägga sig i. Låt oss säga att den andra sidans huvudargument håller: att slöjan innebär ett kvinnoförtryck. Att då acceptera argumentet om religionsfrihet vore verkligen att försätta ig i en farlig situation. Ska en religiös uppfattning kunna sätta andra samhälleliga värderingar ur spel, trumfa över dem, så att säga? Nej, absolut inte.
Det moderna västerlandet uppstod just genom att staterna gjorde sig fria från kyrkan. När det gäller muslimska länder pågår den kampen just nu, i allra högsta grad. Ska staten stå över Gud eller Gud stå över staten? Det är förädiskt när man försvarar rätten att bära slöja genom att hänvisa till religionsfrihet. Det öppnar för nya krav på samhället att stå tillbaka för religionen. Det är också att ge islamister världen över nytt bränsle på sin ideologiska eld.
Frågan är principiell och av stor betydelse. Staten står över religionen när det gäller samhällslivet – däremot inte när det gäller själslivet.
Betyder det att jag tycker att slöjor ska förbjudas? Absolut inte. Men argumenten handlar inte om religionsfrihet – och det återkommer jag till en annan gång.
Niclas Ericsson
